Ja du facebook. Ibland så är det rena rama ångest framkallande. Detta eviga snokande på folk, dessa extremt ointressanta inlägg som är så ointressanta som man ändå läser, för det är roande, dessa händelser som händer när man är på glatt humör och skriver till folk på grupper och ingen råkar svara mig. Sen sitter jag här och bara tror att ingen tycker om mig. Jag orkar inte. Ibland vill jag bara ta bort den och låta folk ringa mig som man gjorde förr i tiden, när inte facebook fanns! Men det som skrämmer mig, nästan alla har fb, om man skulle få för sig att ta bort den så blir man inprincip bortglömd. Sen när alla skriver ner sina liv på facebook och uppdaterar allt vad de sysslar med så kommer inte jag få för mig att ringa och fråga hur det är, eller vad de gör. jag kan ju kolla upp om jag känner för det lixom. Jag blir alltid lika paff när någon vän som man inte har sett på ett tag ringer till mig och frågar mig om vi ska ta en fika. Eftersom facebook sköter all jävla dialog. Kuk facebook!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar